Matching Pairs Psykologi 4Online version Kap 1-3.4 och kap 6-6.8 by Nelia Wiklund 1 Tynande mental hälsa 2 Psykiskt välbefinnande 3 Blomstrande mental hälsa 4 Mental hälsa hög nivå av psykiskt välbefinnande balans i känslolivet, att uppleva livet som meningsfullt och att ha tillfredsställande sociala relationer; en del av den mentala hälsan saknar delfaktorerna för psykiskt välbefinnande förmåga att älska, arbeta, lida= att klara av sin vardag. 1 Känslofokuserad coping 2 Proaktiva copingmetoder 3 Reaktiva copingmetoder 4 Regression 5 Projektion 6 Problemfokuserad coping 7 Psykisk balans 8 Defensmekanismer 9 Adaptiva copingmetoder 10 Copingmetoder 11 Sublimering 12 Förskjutning 13 Icke-adaptiva copingmetoder (undvikandebteende) 14 Betydelsefokuserad coping 15 Psykiskt arbete 16 Aktiv förträngning upplevelse av sig som en enhetlig och förståelig person med integrerad jaguppfattning och en upplevelse av att livet är tillräckligt meningsfullt kanaliserar individen sina önskningar och känslor på ett av kulturen accepterat sätt, till exempel i konst eller andra hobbyer psykets försvarsmetoder, som ändrar människans tänkande och känslor för att skydda sig mot den ångest som hänger samman med den psykiska situationen Regleringsmetoder som baserar sig på i huvudsak medveten och viljestyrd aktivitet främjar anpassningen, hjälper en att lösa problem eller lindrar åtminstone de negativa känslor som väcks av problemen. medvetet skjuter upp den känslomässiga bearbetningen av de svåra sakerna till en senare tidpunkt och på det sättet medvetet tar timeout copingmetoder som människan använder när den psykiska balansen sviktar ordentligt; kan vara t.ex. att ändra de egna livsvärdena copingmetoder med vilka man strävar efter att ändra situationen som orsakar negativa känslor man inte riktar sina negativa känslor mot den som gett upphov till dem utan mot någon annan. Undvikande av känslor kan komma fram till exempel i okontrollerat ätande eller shoppande, beroenden av olika slag eller missbruk av rusmedel människan går tillbaka till ett redan avklarat utvecklingsstadium och beter sig barnsligare än vanligt reflektera mångsidigt och att analysera och försöka hitta nya synvinklar. överför sina egna förbjudna eller svåra känslor på någon annan metoder som används när man inte längre kan påverka situationen märkvärdigt; kan vara fysiska metoder, psykiskt arbete eller socialt stöd försöker påverka känsloreaktionen redan innan den uppkommer innebär att man försöker påverka känsloreaktionerna och känsloupplevelsen då den redan har uppkommit 1 Kulturbundna 2 Primär känsla 3 Känsloreaktion 4 Empati 5 Uppmärksamhetsbias 6 Sinnesstämning 7 Grundläggande känslor 8 Nonverbalt känslouttryck 9 Belöningssystemet 10 Känsla 11 Duchenne-leendet 12 Sekundär känsla 13 Självbehärskning 14 Känslor smittar 15 Resiliens 16 Känsloupplevelse 17 Interoception 18 Betingning av rädsla 19 Emotionella färdigheter 20 Känsloreglering en känsla som uppstår som reaktion på någon annan känsla en persons känslouttryck orsakar en liknande känsloupplevelse i en annan person förmågan att sätta sig in i en annan människas situation och leva sig in i hennes känslor de strukturer i hjärnan som reglerar motivationen och bedömer om händelser i omgivningen är belönande känslouttryck med miner, gester och röstläge, till största del automatiserat varierar enligt kulturen en medveten upplevelse som beror på att man känner igen och tolkar tillståndet i kroppen emotion; kortvarig reaktion på en inre eller yttre händelse som ändrar människans handlingsberedskap exempel på automatiserade känslouttyck och miner förbindelsen mellan amygdala och hippocampus gör att speciellt farliga saker lätt lagras i minnet redan efter en enda obehaglig upplevelse känsla som uppstår av individens behov och målsättningar förmågan att känna igen känslor hos sig själv och andra, förmåga att förstå, reglera och använda känslor som resurs händelser som väcker känslor drar lättare uppmärksamheten till sig processer som människan använder för att medvetet påverka vilka känslor, när och hur starkt hon upplever känslan samt hur hon uttrycker känslan det system i hjärnan som ständigt följer med kroppens inre tillstånd, t.ex. hjärtats slagfrekvens, andningsfrekvensen långvarig benägenhet att uppleva en viss typ av känslor förmåga att kontrollera sina egna önskningar och sin egen aktivitet förmågan att klara sig i och återhämta sig från även svåra motgångar en automatisk reaktion som förändrar något i hjärnans och kroppens funktion, t.ex. att pulsen stiger universella känslor (glädje, sorg, rädsla, hat, förvåning och avsky) 1 REM-sömn 2 Kompenserande sömn 3 Melatonin 4 Vakenhetsnivå 5 Glymfatiska systemet 6 Djup sömn 7 Biologisk klocka 8 Adenosin 9 Dygnsrytm 10 Homeostatisk reglering 11 Kronotyp 12 Lätt sömn 13 Mardröm sömnstadium under vilket EEG hos den sovande påminner om EEG under vaket tillstånd och under vilket man vanligtvis drömmer neurotransmittor som hjärnan producerar medan människan är vaken; orsakar trötthet variationer mellan sömn och vakenhet som upprepas med jämna mellanrum sömn med mer djup sömn och REM-sömn än vanligt som uppstår efter långt vakande Individuella skillnader i dygnsrytmen mekanism i den suprakiasmatiska kärnan i hypotalamus, som ser till att det sker växlingar i aktiveringsnivån under olika tider på dygnet en dröm där människan upplever att den egna säkerheten, överlevnaden eller självkänslan är hotad hjärnans rengöringssystem som aktiveras under sömnen sömnstadierna 3 och 4, slow wave-sömn (deltasömn); personen blir mer omedveten och aktiviteten i hjärnan sjunker organismens regleringssystem som bl.a. ansvarar för balansen mellan sömn och vakenhet (ser t.ex. till att människan blir allt sömnigare då hon vakar) ett hormon som utsöndras av tallkottskörteln och som sänker kroppstemperaturen och gör människan sömnig kroppens och hjärnans aktiveringsnivå, människans beredskap sömnstadierna 1 och 2, musklerna slappnar av, kroppstemperaturen sjunker och pulsen blir lugnare; den sovande går så småningom mot djupare sömn 1 Parasomni 2 Social jetlag 3 kognitiv psykoterapi 4 Stress 5 Sömnlöshet 6 Sömnstörning psykoterapiform där man strävar efter att ändra skadliga tankesätt och föreställningar och känslor kopplade till dem stark variation i dygnsrytmen av sociala orsaker under vardagen och veckoslutet sjukdom som stör sömnen, t.ex. sömnapné, narkolepsi eller restless legs-syndrom kroppens och psykets reaktion i en situation där individen skulle behöva mer resurser och prestationsförmåga innebära att man har svårt att somna, vaknar under natten eller vaknar för tidigt på morgonen. ett specialfenomen i anslutning till sömn, kännetecknas till exempel av avvikande rörelser, beteende eller förnimmelser 1 Personlighetsstörning 2 BED (binge eating disorder) 3 Bipolär sjukdom 4 Psykotiska störningar 5 ARFID (avoidant-restrictive food intake disorder) 6 Delusion 7 Depression 8 Affektiva störningar 9 Ångeststörning 10 Bulimi 11 Anorexi 12 Schizofreni 13 Hallucination en form av hetsätning som inte medför kräkningar en grupp av psykiska störningar, där typiska symptom är svårigheter med känsloregleringen (t.ex. fobier, tvångsstörning, panikstörning) sinnesvillor en grupp av psykiska störningar, som kännetecknas av ytterligheter i personlighetsdragen vanföreställningar innefattar selektivt ätande eller rädsla för ätande, vilket utgör en risk för tillväxten, utvecklingen och näringstillstånde hetsätning i kombination med kräkning nedstämdhet och nedsatt förmåga att känna välbehag. grupp av psykiska störningar där depression eller mani är typiskt (t.ex. depression och bipolär sjukdom) kännetecknas av växlande perioder av depression och mani betyder egentligen "splittrat sinne", men innebär vanföreställningar och förföljelsemani m.m. Osammanhängande tal, rastlöshet m.m självsvält en grupp av störningar, som framför allt kännetecknas av förvrängd verklighetsuppfattning (bl.a. schizofreni, tillfälliga psykoser) 1 Stress-sårbarhetsmodellen 2 Diagnos 3 Tankeförvrängning 4 Tvångsvård 5 SES (socioekonomiska statusen) 6 Struktur 7 SSRI-mediciner 8 Prevalens 9 DBS (Djupstimulering av hjärnans inre delar) 10 Minoritetsstress 11 Epidemiologi 12 Psykofarmaka 13 Neuroleptika 14 Öppenvård 15 Sjukhusvård 16 Funktion 17 Syndrom 18 TMS (Transkraniell magnetstimulering) 19 Elbehandling påverkar dopaminnivån (vid psykoser) modell enligt varje människa bär på en kombination av biologiska faktorer och livshistoria, kan öka eller minska benägenheten för en psykisk störning vård utanför sjukhuset, klienten bor hemma eller i något stödboende och träffar psykiatrisk sjukskötare, psykiatriker eller psykoterapeut regelbundet kräver ett ingrepp där man opererar in elektroder i hjärnan, samt en stimulator i bröstkorgen hur hjärnan funktionerar i ditt fall: t.ex. produceras tillräckligt dopamin? beskriver utbildningsnivå och välfärd, har visat sig korrelera negativt med förekomsten av psykiska störningar inom enskilda samhällen sjukdomarnas uppkomst och spridning vård där patienten bor på sjukhus och vårdas där skadligt tänkande som kan öka risken för och upprätthålla psykiska störningar en slutsats, på basis av olika symptom, om en sjukdom som orsakar olika symptom. Av diagnosen kan ges vård som i undersökningar visa sig vara effektiv hur hjärnan är uppbyggd i ditt fall skapa ett kortvarigt magnetfält utanpå hjärnan. Hjärnans område stimuleras och man kan se förhöjd aktivitet, som kan lindra depression för ett ögonblick leder en stark elektrisk ström i patientens hjärna vård oberoende av patientens vilja vissa symptom förekommer samtidigt och de verkar höra ihop med vissa beteenden. påverkar serotoninsystemet (vid depression och ångeststörningar) begrepp som används i epidemiologi; en sjukdoms förekomst vid en viss tidpunkt, hur många som har en viss sjukdom särskild stressbelastning på grund av diskriminering hos personer med en minoritetsidentitet mediciner som används vid behandling av psykiska störningar, påverkar neurotransmittorerna 1 Psykodynamisk terapi 2 Interovention 3 Psykoedukation 4 Psykoterapi 5 Inre stigma 6 Lösningsfokuserad terapi 7 Kognitiv psykoterapi 8 ACT (Acceptance and Commitment Therapy) 9 Stigma 10 Psykoterapeut 11 Beteendeterapi en psykoterapiform där man strävar efter att öva någon ny aktivitet med exponeringsövningar eller med metoder för självbehärskning psykoterapiform där fokus är på framtiden genom att rikta in sig på önskemål och att identifiera styrkor istället för svårigheter en vårdform som grundar sig på samtal och växelverkan, används till exempel för vård av psykiska störningar strävar efter att utreda och förstå känslor och föreställningar om den nuvarande situationen med hjälp av tidigare historia och minnen som uppstår psykoterapiform där man strävar efter att ändra skadliga tankesätt och föreställningar och känslor kopplade till dem yrkesperson inom hälso- och sjukvården. terapiform som förändrar personens syn på sina förvrängda tankar. Mål: de konstiga tankarna definierar inte längre personen eller hens liv. innebär vilken som helst åtgärd som syftar till förändring. Använder sig t.ex. av sysselsättningsterapi, konstterapi, litteraturterapi och musikterapi en psykosocial vårdform i vilken klienten och hens närstående får kunskap om sjukdomen, dess symptom och vården samt förbinds till vården individen stämplar sig själv negativt och börja se sig själv som otillräcklig oönskad social stämpling som orsakar bl.a. skam, lidande och försvagad självkänsla
Match the key terms descriptions to the Balance Sheet and Income Statement classifications